"No shit Sherlock"

Träffade på en gammal men väldigt kär vän idag. Efter att artigt ha avlagt våra hälsningsfraser så klämmer han till med.

- Men är inte du i Milano nu förresten?

Jean Ejdan börjar tänka, vrida och vända, fundera, synar sin vän från topp till tå. Dämpar en impuls av att knacka vännen i huvudet och lyssna hur högt det kommer att eka. Men svarar till sist.

- Nej, det är jag inte.

Hur tänkte vännen här? Visste han inte att vi var i Stockholm? Vart missade han det uppenbara? Bevisligen så var jag inte i Milano.